Not today

Vill inte omges av Linköpings kalla stad. Ytligt, opersonligt och grått. JAG HATAR Linköping. Jag vill inte vara här längre. Jag hatar min omgivning. Hur turligt jag än har det så hatar jag det. Just nu. När jag försöker sova halv tio på kvällen för att inte vända på dygnet, nej, då ska plötsligt min 8-åriga bror ha godnattsaga, kvart i elva på kvällen. Mamma ropar något. Hänsynslöst. Läser en skitjobbig bok. Orkar knappt med 10 sidor. Och så försöker jag sova. I en timme. Inte går det. Har för mycket att tänka på. Förväntningar, kärlek, måsten och min hemska omgivning. Inte fasen kommer jag ihåg vad jag gjort de senast tre veckorna? Varför? Har jag min första livskris? Jag hatar att inte kunna sova. Nu ska jag lyssna på deppmusik och inte göra någonting. Fy.

Something wasn't stupid, no it's dumb